Etikettarkiv: Metro

Monday, Tuesday….

When do people work?

OK, it is a fact that the working hours in France in major different from the Swedish one. In Sweden we start earlier to be able to go home before the evenings get to dark, and yes there is as always not applicable to the service sector.

In France you begin later, have lunch later and work kind of forever. Still after three years those facts still makes me wonder how the French have time for anything, but fact is I’m the strange bird here. And after years raise up early and be able to have hours after work to do things is kind of in my genes, I am more productive in the mornings than in the evenings. A situation my more South European co-workers don’t agree with at all. Culture differences raised from the sun raise and set. With the French way of living a Sweden would never see the sun, EVER.

BUT one thing is the same in both Sweden and France.

  • Monday morning, not chaos in the Metro or buses, there are people but as a commuter you do not feel the need to fight for your right to take a place on the commute alternative of your choice.
  • Tuesday, what? Is it a holiday? Why is the Metro empty? Why is it only Japanese tourist? Yes the Japanese tourists start early here in Paris, while Tuesdays in Stockholm have the same feeling but without the early bird tourists.
  • Wednesday, OK, what happened now? Why is all of Paris suddenly on their way to work at this hour? Your choice is to either piggyback or by force rip off your co-commuters backpacks (still one of my favorite French words: “SACK-A-DOOOO”, of course you say it tilting your head and face the moon like a wolf). Why on Wednesdays? And it’s the same in Stockholm.
  • Thursday, more or less like Wednesdays but with some luck depending on the time between buses and metro there are if not empty carriages at least with some room and no need to fight for your life to get on.
  • Friday, not a soul… Empty. And I understand this in Sweden since so many office workers for some reason always feel the need to work from home cause they need to concentrate, ON FRIDAYS. But in France not so many have the possibility to work from home and to believe they by choice start later on Fridays so they can get home later is kind of not a believable option. So what are people doing on Friday’s if not working? Cause the way home is the same if you compare it to other weekdays, not many people on the bus or metro. Maybe people take their car to work on Fridays to get home faster, but since the rush hour in Paris or Stockholm don’t offer the option to get to work or home fast don’t think so.

In any case, it’s a thing Paris and Stockholm have in common and I am equal surprised of it.

/

Björn

The beauty of Saint-Michel

Saint-Michel

Meeting up with friends for a brunch, dinner or just a drink in the Paris areas you not usually visit bring you to areas you only can dream of from a apartment point of view.

Saint-Michel is not a new area to me, visiting Paris in the 80s I always tried to stay around Saint-Michel but since I moved here Im not there that often. Just happened twice in soon 3 years. Shameful.

But it is an amazing area.

Björn

Metro II

Paris Metro del 2

En utlovad fortsättning om livet med Metro i Paris. Jag skrev att jag skulle återkomma i ämnet att “gå av en fransk tunnelbana vagn” så jag får väl hålla mig till den uppgiften.

Som redan nedpräntat så är inte parisarens första prioritet att stiga åt sidan i den franska Metron. Det gäller även när man ska av, trots det har jag bara lyckats med konsten att inte komma av där jag ska och få åka tillbaka en station vid ett enda tillfälle.

Man lär sig efter hand att försöka manövrera sig i position en till två stationer innan man ska av, om det går. Boende efter ligne 13, min linje, har oftast problemet med att det inte går att manövrera sig någonstans, det är knökfullt. Så från de första månaderna med ett svensk pipigt “ursäkta” lär man sig att det är ett rätt högt “Pardon” som fixar skivan och man kommer av. Ja, det kan behövas en tre – fyra stycken innan någon får för sig att lyfta ett ögonbryn och inse fakta. Svårast att flytta på är de passagerarna som står närmast utgången, dvs de som enkelt borde kunna ta ett steg ut ur vagnen och lämna lite plats.

Man möts också, vilket Stockholms T-Bana är rätt bra på också, en ström av påstigande innan de avstigande ens lyckats kliva ur. Här förstår jag det lite mer än i Stockholm eftersom dörrarna är öppna betydligt kortare tid än i Sverige. Förarna står inte direkt utanför och har koll på vad som händer heller.

Vill man nu undvika trängseln rekommenderas linje 1, riktigt luftigt och befolkat mest av turister med tanke på sträckningen.

Låt nu inte detta avskräcka er från ett Parisbesök, Paris är ljuvligt, inklusive de som bor här.

Björn

Metro

Metro a Paris

Det är i Paris Tunnelbana man först börjar inse att man tar sig an den franska kulturen och att någon procent i kroppen långsamt går från blått och gult till blå, vit och röd. För underjord ser man det franska temperamentet och vad som är riktigt franskt. Här ska jag ta upp några, för mig, stora frågetecken i den franska tunnelbanan.

Se upp för dörrarna

Vi som svenskar, ja en del av oss, har sett filmen “Se upp för dårarna, (dårarna stängs)”. I Paris, vid rusningstid, invaderas den franska metron av käcka RATP anställda som en vid varje vagnsdörr upprepar det som en svensk t-bane förare upprepar i högtalarsystemen.

Jag misstänker att det är ett sätt att statistiskt sänka arbetslöshetssiffrorna, men vet inte. Vet dock att om jag byter jobb ska jag söka. Arbetet i sig verkar vara genialt. Man går till jobbet och under några timmar uppmanar passagerare att inte klämma sig i dörrarna sedan går man hem och kan lämna alla tankar på sitt arbete. Några 1000 euro sedlar mer i månaden är det verkligen det perfekta jobbet.

Je suis Français – Tänker inte flytta mig en millimeter

Från samma sekund som fransmannen lämnar metrons perrong och kliver in i en Metrovagn utvecklar han/hon rötter som växer från fotens undersida genom sulorna på fotbeklädnaden och fixerar personen där dom hamnat. Detta är troligtvis biologiskt och en överlevnadsteknik som evolutionen visat vara den bästa.

Rotsystemet innebär att hur full, eller tom, en Metrovagn än är så står de flesta 2 cm innanför dörrarna vända utåt och inte sällan med pannan lutat mot glasrutan.

Bakom dessa individer kan det vara luftigt och med mycket plats för nypåstigna men om nu rotfolket måste, med himlande ögon och djupa suckar, släppa på mer folk och slita upp sina rötter föredrar dessa att ta ett steg ut ur vagnen, släppa på nya passagerare, stiga in igen och luta pannan mot dörren. Jag, turister och andra hitflyttade frågar oss gång på gång, varför? Det är en logisk taktik om man bara ska åka till nästa station men så är ofta inte fallet.

Att släppa av någon, ja det ska avhandlas i en egen bloggpost i framtiden.

Med detta avslutar jag Metro a Paris för dagen och lovar återkomma, för det är en ständig källa till upplysning om att bli fransk.

MVH

Björn